Syftet var att undersöka högkänslighet och stress hos studenter. Metoden var en kvantitativ jämförande studie mellan grupper (kvinnor och män). Undersökningen genomfördes genom en elektronisk enkät. Urvalet var ett tillfällighetsurval av kvinnor och män i åldrarna 19 ? 56 som studerade vid ett universitet, totalt 122 stycken deltagare, 31 män och 91 kvinnor.

Stress är ett samhällsproblem som påverkar människan fysiskt och psykiskt. Att dessutom vara kvinna kan upplevas som extra kravfyllt då samhällets normer fortfarande klassificerar mannen som normen. Stress är ett fenomen som är svårt att påvisa då alla individer upplever stress på olika sätt. Detta problematiserar troligtvis forskningen då stress inte är påvisbart i samma utsträckning som andra företeelser. Dock har det gjorts en hel del forskning i ämnet och det finns även pågående forskning.

Syftet var att undersöka graden av upplevd stress i hem- och arbetsmiljö ur ett könsperspektiv. Syftet var även att undersöka om antal barn och ansvarsnivå i hemmet har någon betydelse för upplevd stress. Självskattad stress i hem- och arbetsmiljö undersöktes med Perceived Stress Scale hos 126 arbetande eller studerande män och kvinnor.  Studien visade att kvinnor upplevde högre stress än män främst i hemmet. Det framkom också att män upplever högre stress i arbetet än i hemmet, medan kvinnor inte uppvisade någon skillnad mellan de båda miljöerna.  Huvudslutsatsen var att upplevd stress kan förklaras av kön.

Stress är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Tidigare forskning har påvisat en koppling mellan stress, personlighet och kön. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevd stress och karaktärsdraget neuroticism, med hänsyn till kön bland studenter. PSS och SGC-1 formulären delades ut till 109 studenter, varav 62 män och 47 kvinnor. Resultatet av studien visade att det fanns ett positivt samband mellan upplevd stress och neuroticism, när det kontrollerades för kön.

Undersökningens forskningshypotes var att arbetslösa (och därmed låginkomsttagande) kvinnor är mest utsatta för stress som sjukskriv-ningsorsak. Hypotesen har testats på 20953 personer, varav 63 % var kvinnor och 37 % var män. Samtliga undersökningsdeltagare var bo-ende i Skåne län. Gruppen representerar alla som varit sjukskrivna i minst 60 dygn vid mättillfället. Denna undersökning visar klart att det är anställda kvinnor i åldern 30-49 år, med en sjukpenninggrundande inkomst på över 201000 kronor per år, som är mest utsatta för stress.

An article review about chronic stress, which is harmful, how it manifest itself and affect females. The nursing perspective was also in focus, how the nurse can prevent unhealth caused by harmful stress among these females and how the nurse can help these women to help themselves..

Syftet med denna studie är att studera arbetsrelaterad stressnivå hos förvärvsarbetande kvinnor och förvärvsarbetande män samt att undersöka om det förekommer könsskillnader i stress. För att undersöka våra hypoteser så har vi använt oss utav data från Levnadsnivåundersökningarna (LNU) för förvärvsarbetande män och kvinnor i åldrarna 18-75 i Sverige år 1991 (N=3402) samt år 2010 (N=4415). Vårt huvudfokus ligger dock på 2010 eftersom det ligger närmst i tid. Vi har använt oss av Karaseks teori om krav och kontroll samt olika arbetsmarknadsfaktorer och teorier om familjeförhållanden för att studera hur dessa påverkar stressnivån hos förvärvsarbetande män och kvinnor. Den analysmetod som vi har använt oss av är linjär regressionsanalys.

Tidigare forskning beskriver att stress är en riskfaktor för ohälsa och det är ett arbetsmiljöproblem. Ohälsa bland unga kvinnor ökar i dagens samhälle. Syftet med studien var att finna olika kvalité i stresskänsla hos unga kvinnor och hur deras arbetssituation kan inverka på deras arbetsrelaterade stressupplevelse. För att få mer kunskap kring ämnet stress, har det undersökts hur kvinnor berörs av stress i deras arbetssituation och hur kvinnorna hanterar sin stressupplevelse på deras arbetsplats. Åtta kvinnor som dagligen upplevde arbetsrelaterad stress samt arbetat minst i sex månader, intervjuades.

Kvinnor har idag fortfarande huvudansvaret för hem ochfamilj. Många kvinnor upplever svårigheter med att hinnamed de olika rollerna inom arbetsliv, familj och fritid. Alltförmånga upplevda krav kan leda till stress. Mycket forskningtyder dock på att kontroll kan minska upplevelsen av stress. Idenna kvalitativa studie har sju kvinnor med små barnintervjuats för att få en förståelse för hur de upplever sintotala arbetsbörda och om de upplever sin livssituation somstressande.

Stress är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Tidigare forskning har påvisat en koppling mellan stress, personlighet och kön. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevd stress och karaktärsdraget neuroticism, med hänsyn till kön bland studenter. PSS och SGC-1 formulären delades ut till 109 studenter, varav 62 män och 47 kvinnor. Resultatet av studien visade att det fanns ett positivt samband mellan upplevd stress och neuroticism, när det kontrollerades för kön.

BAKGRUND: Stress är ett nutida folkhälsoproblem som drabbar båda könen även om individer reagerar med olika symptom när de utsätts för olika stressorer. Forskning visar att stressorer skiljer sig åt för män och kvinnor och att de hanterar dem på olika sätt. Stress har visat sig påverka utveckling av sjukdom och dödlighet och har således betydelse församhällets vårdkostnader och sociala utgifter. Det saknas i dagsläget forskning som undersöker stress ur ett genusperspektiv och dess konsekvenser för den upplevda hälsan. SYFTE: Syftet med studien var att med mätinstrumentet Percieved Stress Scale undersökaom genus påverkar stress hos män och kvinnor eller om stressen beror på individen eller miljön.

Stress är ett ämne som det talas flitigt om i dagens samhälle. En hög stressnivå kan enligt tidigare forskning ha en negativ inverkan på vår hälsa. Syftet med studien var att se om det fanns någon skillnad i stressnivå mellan studenter som har extrajobb och de som inte har det. En av hypoteserna i studien var att studerande kvinnor har en högre stressnivå än studerande män. En enkät delades ut, Perceived stress scale (PSS), till 137 studenter varav 89 män och 48 kvinnor.

I vårt informationssamhälle är stress något som vi alla upplever i någon form. Stress som egentligen är en naturlig reaktion men som vid långvarig påfrestning kan ge olika symtom och sjukdomar. Syftet med studien var att belysa hur stress påverkar kvinnors hälsa i Sverige idag. Metoden i detta arbete är en litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar fem olika teman.

Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka om enhästunderstödd aktivitet med en ridterapeut kan påverka stress- och energinivå samtpositiv och negativ affekt hos individer. Studien belyser om en sådan aktivitet kanfungera som copingstrategi och ge stressreduktion. En utgångspunkt var också att undersöka könskillnader beträffande stressreaktioner. I studien användes Stress- och energitest samt PANAS-test för pre- och post-mätningar. I studien ingick 69 respondenter, 42 kvinnor och 27 män.

Stress är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Tidigare forskning har påvisat en koppling mellan stress, personlighet och kön. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellan upplevd stress och karaktärsdraget neuroticism, med hänsyn till kön bland studenter. PSS och SGC-1 formulären delades ut till 109 studenter, varav 62 män och 47 kvinnor. Resultatet av studien visade att det fanns ett positivt samband mellan upplevd stress och neuroticism, när det kontrollerades för kön.